Jag har glatt fått vara lite inaktiv här nu, såhär i början på året. I tisdags bröt förylningen äntligen ut. Har gått och varit halvsjuk jättelänge känns det som. Hostat och haft småont i halsen. Fick feber i tisdags och har sedan dess vandrat i någon jäkla dimma typ. Allt det lilla fokus jag orkat ha har jag haft på Clara som just nu är mitt inne i sin utvecklingsperiod. Värre än någonsin. Idag vägrade hon till exempel att både sova och äta. Hon åt ju lite såklart, men tydligen är allt annat mycket roligare än att äta och sova. Plus att det ska bäras JÄMT! Hela tiden ska det bäras. Lägger man ner henne för att få i sig något litet att äta så är det skrik och gråtfest tills någon plockar upp henne. Så nu är jag både dålig och trött i ryggen. Räddningen har varit två vilopauser på 30 minuter vardera och att Håkan kom hem lite tidigare. Clara har alltså bara sovit en timme under hela dagen. Hon totaldäckade vid matningen innan läggdags så imorgon blir det väl upp med tuppen för att hon somnade lite för tidigt. Längtar tills denna period är över. Visst är det jätteroligt att se allt hon lär sig, men hon är så mycket mer krävande också. Inget är skoj liksom. Förutom Håkan då och att titta på när man duschar. För det får jag tack och lov göra! Annars är det bara bära som gäller. Inte hur som helst heller. Man ska bära framåt. Annars ser hon ju inget! Har vi någon sele som kan bära framåt? NEJ! det har vi självklart inte. Det ska införskaffas snarast. Sedan när hon blir en aning större får hon sitta på ryggen om hon fortsätter att vilja bli buren. Att bli buren är alltså något hon gärna vill oavsett vilken fas hon är i livet, men under utvecklingsfaserna är hon extrem!

 

Men! det finns en sak som är värre. Andra människor som "vet bättre". Vi skämmer bort Clara nämligen, om vi bär henne. Vi behöver inte plocka upp henne när hon är ledsen, det gör inget om hon är det. Ja men som man  bäddar får man ligga typ. Idioter säger jag! Jag tänker inte låta mitt barn ligga och gråta sig tyst bara för att ni vet att om fem eller tio minuter så kommer hon att tystna. Ja, det kommer hon troligen göra, men jag vill inte lära henne att jag inte finns där när hon behöver mig. Det är skillnad på att aldrig säga nej till godis, leksaker eller skärmtid och att se till att barnet är tryggt. Det är skillnad på att bära henne som bebis och att alltid skydda henne från gråt. Så sluta säg att jag curlar henne. Hur världen fungerar och begränsningar kommer hon att lära sig tids nog.

Jag har glatt fått vara lite inaktiv här nu, såhär i början på året. I tisdags bröt förylningen äntligen ut. Har gått och varit halvsjuk jättelänge känns det som. Hostat och haft småont i halsen. Fick feber i tisdags och har sedan dess vandrat i någon jäkla dimma typ. Allt det lilla fokus jag orkat ha har jag haft på Clara som just nu är mitt inne i sin utvecklingsperiod. Värre än någonsin. Idag vägrade hon till exempel att både sova och äta. Hon åt ju lite såklart, men tydligen är allt annat mycket roligare än att äta och sova. Plus att det ska bäras JÄMT! Hela tiden ska det bäras. Lägger man ner henne för att få i sig något litet att äta så är det skrik och gråtfest tills någon plockar upp henne. Så nu är jag både dålig och trött i ryggen. Räddningen har varit två vilopauser på 30 minuter vardera och att Håkan kom hem lite tidigare. Clara har alltså bara sovit en timme under hela dagen. Hon totaldäckade vid matningen innan läggdags så imorgon blir det väl upp med tuppen för att hon somnade lite för tidigt. Längtar tills denna period är över. Visst är det jätteroligt att se allt hon lär sig, men hon är så mycket mer krävande också. Inget är skoj liksom. Förutom Håkan då och att titta på när man duschar. För det får jag tack och lov göra! Annars är det bara bära som gäller. Inte hur som helst heller. Man ska bära framåt. Annars ser hon ju inget! Har vi någon sele som kan bära framåt? NEJ! det har vi självklart inte. Det ska införskaffas snarast. Sedan när hon blir en aning större får hon sitta på ryggen om hon fortsätter att vilja bli buren. Att bli buren är alltså något hon gärna vill oavsett vilken fas hon är i livet, men under utvecklingsfaserna är hon extrem!

 

Men! det finns en sak som är värre. Andra människor som "vet bättre". Vi skämmer bort Clara nämligen, om vi bär henne. Vi behöver inte plocka upp henne när hon är ledsen, det gör inget om hon är det. Ja men som man  bäddar får man ligga typ. Idioter säger jag! Jag tänker inte låta mitt barn ligga och gråta sig tyst bara för att ni vet att om fem eller tio minuter så kommer hon att tystna. Ja, det kommer hon troligen göra, men jag vill inte lära henne att jag inte finns där när hon behöver mig. Det är skillnad på att aldrig säga nej till godis, leksaker eller skärmtid och att se till att barnet är tryggt. Det är skillnad på att bära henne som bebis och att alltid skydda henne från gråt. Så sluta säg att jag curlar henne. Hur världen fungerar och begränsningar kommer hon att lära sig tids nog.