På den femte dagen i Rom bestämde vi oss för att ta en busstur utanför murarna för att besöka några av Roms katakomber. Bussturen var väldigt skumpig, men att åka buss eller tåg i Rom måste vara det smidigaste sättet att ta sig fram på. Inte speciellt dyrt heller. En enkelbiljett kostar 1,50 euro så tur och retur för båda oss till och från katakomberna kostade 6 euro. Runt 60 kronor med andra ord. 

 

Nu till katakomberna. När vi steg av bussen fanns det flera val av katakomber att kika på. Vi bestämde oss för att ta den närmaste, San Callisto, som låg precis vid hållplatsen. Detta var en av de populäraste katakomberna, men vi misstänkte att vi skulle få vänta ett par timmar innan vi fick besöka gravplatsen. De var nämligen stängda mellan 12 och 14. Vi kom dit några minuter innan 12 och hann PRECIS köpa biljetter och fick hänga på en grupp som skulle guidas på engelska. Det var inte alls som jag trodde. Här ingick guider i priset och det var inte bara för informationens skull utan för att de har blivit tvingade att hålla koll på klåfingriga turister. Vi fick en snabb genomgång av själva bygget innan blev ledda ner i en kall, trång gång. Ni som tror att ni ska få se en massa skelett tror helt fel. På grund av just de klåfingriga turisterna har de delar av tunnelsystemet, som idag besöks av turister, blivit tömda på kvarlevor. Människor plockade nämligen med sig skelettdelar som souvenirer. Jag blev lite lättad faktiskt för i de trånga tunnlarna hade jag nog inte klarat av att gå i annars. Tyvärr finns det inga foton på detta eftersom fotografering är förbjudet. I denna katakomb låg mycket fokus på vilka som var begravda på platsen och hur olika gravar såg ut. 

 

När vi kom ut i värmen och ljuset igen tackade vi för oss och vandrade vidare. Vi var sugna på att se en katakomb till och bestämde oss för att gå vidare till Domitilla, som ligger lite avsides jämfört med de andra katakomberna i området. Den här katakomben var också stängd mellan 12 och 14 så vi satt och vilade oss i skuggan på en fikaplats. Klockan närmade sig två och det var ytterst få personer där. När vi betalade vår biljett fick vi ange vilket språk vi ville ha guidning på och sedan var det bara att vänta på att guiden skulle hämta oss. I den engelska gruppen var vi bara fyra stycken och det var verkligen att rekommendera! Vi fick, tack vare att vi var så få, guidning under tiden som vi vandrade runt nere bland alla gravar. De andra grupperna fick all information ovan mark och sedan fick blev de ledda nere i gångarna utan någon chans att ställa frågor. Guiden var superduktig och talade bra engelska som var lätt att förstå. I denna katakomb låg mycket fokus på hur tunnlarna var byggda för att hålla och vilka som skötte ingenjörskapet. Himla intressant och verkligen att rekommendera om du är intresserad av arkitektur och ingenjörskap. Efter detta besök var vi supernöjda och redo att åka hem. Eftersom vi hade förberett oss på att vi skulle besöka en helig plats hade vi båda två tagit på oss kläder som var täckande. Något som tydligen inte var nödvändigt, men lite skönt när man var ett antal meter under mark. Men för er som undrar var det alltså inte nödvändigt att ha täckande kläder. Inte vad vi uppfattade i alla fall. MEN eftersom vi ändå hade på oss ordentligt med kläder passade vi på att kika in i Santa Maria Maggiore på vägen till hotellet. Supervacker kyrka och ett måste för er som är intresserade av vackra målningar, glasfönster och arkitektur.

 

På den femte dagen i Rom bestämde vi oss för att ta en busstur utanför murarna för att besöka några av Roms katakomber. Bussturen var väldigt skumpig, men att åka buss eller tåg i Rom måste vara det smidigaste sättet att ta sig fram på. Inte speciellt dyrt heller. En enkelbiljett kostar 1,50 euro så tur och retur för båda oss till och från katakomberna kostade 6 euro. Runt 60 kronor med andra ord. 

 

Nu till katakomberna. När vi steg av bussen fanns det flera val av katakomber att kika på. Vi bestämde oss för att ta den närmaste, San Callisto, som låg precis vid hållplatsen. Detta var en av de populäraste katakomberna, men vi misstänkte att vi skulle få vänta ett par timmar innan vi fick besöka gravplatsen. De var nämligen stängda mellan 12 och 14. Vi kom dit några minuter innan 12 och hann PRECIS köpa biljetter och fick hänga på en grupp som skulle guidas på engelska. Det var inte alls som jag trodde. Här ingick guider i priset och det var inte bara för informationens skull utan för att de har blivit tvingade att hålla koll på klåfingriga turister. Vi fick en snabb genomgång av själva bygget innan blev ledda ner i en kall, trång gång. Ni som tror att ni ska få se en massa skelett tror helt fel. På grund av just de klåfingriga turisterna har de delar av tunnelsystemet, som idag besöks av turister, blivit tömda på kvarlevor. Människor plockade nämligen med sig skelettdelar som souvenirer. Jag blev lite lättad faktiskt för i de trånga tunnlarna hade jag nog inte klarat av att gå i annars. Tyvärr finns det inga foton på detta eftersom fotografering är förbjudet. I denna katakomb låg mycket fokus på vilka som var begravda på platsen och hur olika gravar såg ut. 

 

När vi kom ut i värmen och ljuset igen tackade vi för oss och vandrade vidare. Vi var sugna på att se en katakomb till och bestämde oss för att gå vidare till Domitilla, som ligger lite avsides jämfört med de andra katakomberna i området. Den här katakomben var också stängd mellan 12 och 14 så vi satt och vilade oss i skuggan på en fikaplats. Klockan närmade sig två och det var ytterst få personer där. När vi betalade vår biljett fick vi ange vilket språk vi ville ha guidning på och sedan var det bara att vänta på att guiden skulle hämta oss. I den engelska gruppen var vi bara fyra stycken och det var verkligen att rekommendera! Vi fick, tack vare att vi var så få, guidning under tiden som vi vandrade runt nere bland alla gravar. De andra grupperna fick all information ovan mark och sedan fick blev de ledda nere i gångarna utan någon chans att ställa frågor. Guiden var superduktig och talade bra engelska som var lätt att förstå. I denna katakomb låg mycket fokus på hur tunnlarna var byggda för att hålla och vilka som skötte ingenjörskapet. Himla intressant och verkligen att rekommendera om du är intresserad av arkitektur och ingenjörskap. Efter detta besök var vi supernöjda och redo att åka hem. Eftersom vi hade förberett oss på att vi skulle besöka en helig plats hade vi båda två tagit på oss kläder som var täckande. Något som tydligen inte var nödvändigt, men lite skönt när man var ett antal meter under mark. Men för er som undrar var det alltså inte nödvändigt att ha täckande kläder. Inte vad vi uppfattade i alla fall. MEN eftersom vi ändå hade på oss ordentligt med kläder passade vi på att kika in i Santa Maria Maggiore på vägen till hotellet. Supervacker kyrka och ett måste för er som är intresserade av vackra målningar, glasfönster och arkitektur.