Det kanske bara är jag som reagerar när man hör föräldrar svära när deras barn hör. På bussen idag satt det två tjejer och pratade med varandra. De hade båda barn som var yngre än två år och det ena barnet sitter i sin mammas knä när de pratade om att de skulle shoppa tillsammans. Konversationen jag hör mellan tjejerna är denna

"Men vart ska vi fika då?"

"Det spelar ingen roll"

"Men hur fan ska vi göra då, för han *pekar på barnvagnen* sover ju och jag måste ju mata honom vid tolv"

Det är inte konstigt att barn börjar svära i tidig ålder när man hör svordomar lite här och var. Samtidigt som jag reagerar starkt på svordomar tycker jag att det är bra att de används utan vidare. Nu följer ni säkert inte min logik, emn jag tänker att om man använder svordomar till den punkt att de inte är så starka längre så är de inga svordomar till slut. Vad som gör ett ord till fult är om man bestämmer att det är ett fult ord. Anledningen till att jag reagerade är för att jag tycker att det är tråkigt att föräldrar lär sina barn ett så fruktansvärt begränsat ordförråd. Svordomar bidrar liksom inte till ett rikare ordförråd. Jag undrar om det ens är många barn och unga som ens vet vad svordomarna betyder på riktigt. De vet bara att det är ett fult ord och att vuxna använder det och då är det tufft. 

 

Vad känner ni inför svordomar? Hur skulle ni reagera om ni hört och sett samma sak som jag gjorde idag? Eller hade ni inte ens reagerat alls?

Det kanske bara är jag som reagerar när man hör föräldrar svära när deras barn hör. På bussen idag satt det två tjejer och pratade med varandra. De hade båda barn som var yngre än två år och det ena barnet sitter i sin mammas knä när de pratade om att de skulle shoppa tillsammans. Konversationen jag hör mellan tjejerna är denna

"Men vart ska vi fika då?"

"Det spelar ingen roll"

"Men hur fan ska vi göra då, för han *pekar på barnvagnen* sover ju och jag måste ju mata honom vid tolv"

Det är inte konstigt att barn börjar svära i tidig ålder när man hör svordomar lite här och var. Samtidigt som jag reagerar starkt på svordomar tycker jag att det är bra att de används utan vidare. Nu följer ni säkert inte min logik, emn jag tänker att om man använder svordomar till den punkt att de inte är så starka längre så är de inga svordomar till slut. Vad som gör ett ord till fult är om man bestämmer att det är ett fult ord. Anledningen till att jag reagerade är för att jag tycker att det är tråkigt att föräldrar lär sina barn ett så fruktansvärt begränsat ordförråd. Svordomar bidrar liksom inte till ett rikare ordförråd. Jag undrar om det ens är många barn och unga som ens vet vad svordomarna betyder på riktigt. De vet bara att det är ett fult ord och att vuxna använder det och då är det tufft. 

 

Vad känner ni inför svordomar? Hur skulle ni reagera om ni hört och sett samma sak som jag gjorde idag? Eller hade ni inte ens reagerat alls?